Omgång 5 Segeltorp-Väsby 8-6

Okej då. Jag skriver väl ändå. Det var absolut crazy från början till slut. Bland det tyngsta jag varit med om när det gäller seriematcher.

Vi kan inte skylla på nåt. Vi var där i ovanligt god tid och kunde värma upp. Oturligt nog kunde inte Robin Dixon vara med varför Peter Angebrant spelade för första gången. 

Johan Klingborg, Peter Angebrant, Alexander Georgopolos och Simon Angebrant mot Robin, Wei, Jonas, Magnus. Spel på fyra bord.

Jag ska alltså direkt upp mot den fruktade Klingborg som jag aldrig sett tidigare. Jag kommer under direkt, kämpar mig ikapp och får en liten ledning som jag tappar. Men jag klarar ut det till sist. Pust! Han har ganska svårt mot mina servar med framförallt har han svårt med mina loopar. I setpausen klagar han högljutt och undrar vad jag har för "djävla material" och ber att få kolla på min racket. Andra set. Samma visa. Jag kommer under direkt, äter mig ikapp och går förbi och håller undan. Tredje set. Jag kommer under stort, äter mig ikapp går förbi och vinner matchen! Utan att spela bra! 

Den "mest säkra" matchen mellan Georgopolos och Robin blir raka motsatsen. Georgopolos har tre-fyra nätrullare i varje set och piskar emellanåt in både från backhand och forehand. 3-1 i baken för Robin. Wei har precis lika jobbigt mot lille Angebrant som han hade mot Hogenäs han hänger inte med och klarar inte heller servarna. Men det går till skilje, där Simon tar initiativet och vinner. 

När vi andra är klara blir det precis 1-1 mellan Magnus och Peter. Sen fortsätter de bolla men Magnus tar mest initiativ. Det går mot avgörande set och nu tycker Segeltorp att vi ska börja de andra matcherna för att hinna bli klara innan tiden i hallen är ute. 

Jag börjar mot Angebrant jr och tittar mer på Magnus och pappa A än på min egen match. Det straffar sig. Jag tappar en stor ledning, flera setbollar och förlorar första set i onödan. Det ska visa sig vara dyrbart. 

I avgörande set tar Magnus mer initiativ. Han har en ledning, är det 9-5 till och med? Men han tappar efter att Angebrant ossat hårt på varje boll på slutet. Eländes elände. 3-1 till Segeltorp och då har jag vunnit mot Klingborg! Galet! 

Jag fortsätter andra set mot Angebrant jr och nu börjar det kärva ordentligt medan Simon, på samma vis som Hogenäs, spelar aggressivt med backhand, går inte på några servar och har själv jobbiga servar, och har bra inställning och pushar sig själv. Jag håller mig ett par poäng efter och på slutet närmar jag mig, men Simon vågar och får en setboll. Jag räddar med nöd och näppe, han vågar igen och får ny setboll, jag räddar igen men till slut tar Simon setet. Tredje set blir inte bättre alls. Vad DUKTIGA alla nya ungdomar är i Stockholm! Bättre än på många, många år. Och de har en bra inställning. Pushar, tänker efter. Simon har hela tiden en ledning, jag spelar illa, vågar ingenting. På nåt sätt lyckas jag ändå med nöd och näppe ta hem setet. I fjärde är det dock något bättre och jag får en liten ledning som jag kan hålla. Avgörande set likadant. Jag får en ledning, denna gång större. 8-4. Det ska väl gå? Men den här killen är tuff, han vågar och trummar på aggressivt. Jag blir passiv. Han tar fyra raka, han tar fem raka...NEEEEJ. Jo, jag kvitterar och får serven. 9-9. Han har inte gått på mina specialare men jag bestämmer mig ändå för att testa igen. Och denna gången drar han i nät. Jag chansar och tar en till. Och jag vinner direkt igen. Pust och stön. Vilken jobbig match. Och jag spelar fortfarande inte bra pingis. 

Magnus vinner första set mot Alexander och tycker att det känns lätt. Det blir det inte. Tre raka till Alexander som fortsätter att ha värsta flytet. Robin tycker det känns jobbigt att möta en deff i det här läget, när han inte känner att det går bra. Det blir tvärtom. Robin vinner stort i tre set. Wei kämpar på bra mot Klingborg - ÄNNU ett skiljeset - men det räcker inte nu heller. Klingborg är starkare. 5-3 till Segeltorp inför dubblarna. Åj åj åj. 

Men vi får uppställningarna som vi vill i vilket fall. Och Robin och Wei spelar bra igen och vinner mot Klingborg/Georgopolos. Det ser överraskande bra ut för mig och Magnus också mot far och son. Det räcker i stort med att vi håller bollen på bordet. Vi tar ledningen med 2-0. Men pappa Angebrant är en kämpe och eldar på ordentligt. Vi blir mer tveksamma. Det blir förstås 2-2 och i avgörande blir det underläge, vi kämpar ikapp, de rycker, vi kämpar ikapp och förbi. 10-8 blir 10-9. Men nu får vi till slut slå in matchbollen. 5-5. Matchen är öppen. Tiden är knapp, vi måste snart ut ur hallen, det kommer folk som vill in. 

För mig blir det säsongens snabbaste match och sämsta insats. Jag kan kanske skylla på att jag, idiot som jag är, inte ätit sen lunch. Nåt måste det vara för energin är helt slut  - nu när det ska avgöras. Absolut uruselt. Håglöst. 3-0 i baken mot Alexander utan att det känns som jag kämpat. 

De andra matcherna är desto jämnare. Nu plötsligt är det Weis tur att spela bra. Wei som brukar ha svårt mot deff gör en jättebra insats mot Angebrant sr och vinner med 3-1. Robin spelar också bra - det är bara det att nu har Klingborg fått upp ångan och spelar också bra. Det blir stenhårt. Avgörande set förstås. Klingborg spelar felfritt och tar en stor ledning. Men Robin kämpar sig ikapp upp till 9-9. Då får Klingborg en kantboll. Robin räddar matchbollen. Ny matchboll för Klingberg. Och nu går det inte att hålla emot längre. 12-10 till Klingborg. Det är så det känns - kantboll och nätrullare - och inte är det för VÅRT lag! Inte blir det bättre av att Simon tar ledningen med 2-1 mot Magnus. Men i fjärde set rullar det på mycket bättre för Magnus, Simon verkar tröttna och missar mycket, 10-5 till Magnus vi går mot ett avgörande set där rutinen förhoppningsvis ska fälla avgörandet och vi ska ta en pinne i vilket fall. (det måste stå fel i protokollet). Men Simon bestämmer sig nu för att satsa allt på ett kort. Snabba servar, hårda slag. 10-6, 10-7....nej, vad nu, AVGÖR nu då! 10-8 10-9. Nej, nej, ska det vara en SÅN kväll! 10-10. Jominsann. Och Simon får matchboll. MEN, Magnus räddar. NEJ, Simon får ny matchboll. JO, Magnus räddar igen. NEJ, Simon får en matchboll igen. Och nu går det inte längre. Matchen är slut. En usel start avslutas med dubbla fall på mållinjen. En av de tyngsta förlusterna på länge är ett obevekligt faktum. Kanske var det ett illa varsel redan i omklädningsrummet när vi upptäckte att Wei glömt sina kortbyxor och jag min matchtröja. Nu har vi faktiskt rätt att deppa ett tag - sen får vi ta nya tag. 

Omgång 4 Tyresö-Väsby 2-8
Nu var det upp till bevis efter två knappa förluster mot två topplag. Men jag hade bestämt mig för att inte ha ångest utan påminna mig varför man håller på: för att det är kul! Att det är lite nervöst ibland hör till men när man känner ångest redan i inledningen på säsongen måste man börja fundera på vad man håller på med.
Och mot trevliga Tyresö med alltid glade Guldager i spetsen, ett lag som dessutom har den sympatiska inställningen att spela med ungdomar, så måste det ju kännas bra. För en gångs skulle var vi också ute i god tid - man vet ju aldrig hur det är med köerna.
När vi kom till den mysiga och klassiska Skrubbahallen , som snart kanske måste rivas för nya bostäder :-(, så såg vi dock ingen Guldager, vad hade hänt nu då? Det visade sig att dottern blivit hastigt sjuk en timme innan match - och en fortfarande otränad Peter Winther fick plötsligt kallas in. Väldans otur för Tyresö.
Jag hade bestämt mig för att inte mixtra med uppställningen - men det gjorde faktiskt Tyresö! Erik Hogenäs, Sebastian Lindgren, Håkan Sundberg och Peter Winther mot Robin, Wei, Jonas och Magnus. Spel på fyra bord.
Alltså skulle jag direkt upp mot lille Erik som imponerat stort - inte minst förra veckan mot vårt b-lag. Ingen idealisk första match, Hogenäs verkar vara en ytterst ordentlig och ambitiös ung man och hade värmt upp ordentligt. Nu var det åtminstone varmt i lokalen efter alla ungdomar som spelat innan oss, men ändå. Och Hogenäs var precis så bra som jag trodde. Jag fick första set efter att lyckats lura honom med ett par servar men i fortsättningen blev jag nog mer lurad av honom. Det är sånt som imponerar på mig - unga spelare som tänker efter hur de ska serva och spela. Det blev en riktigt tuff batalj. Särskilt som min forehandloop inte fungerade alls (i lördags på DM funkade inte backhand). I avgörande set följdes vi åt fram till 7-7. Sen lyckades jag lura till mig tre poäng och tog en timeout för att bestämma mig för hur jag skulle slå min sista serve. Jag bestämde mig för yxan. Precis när jag skulle gå fram och serva så tar Hogenäs timeout! Världsklass! Den här killen kommer att gå långt! Och inte gick han på serven heller utan räddade första matchbollen efter en lång duell. Sen kixade han och jag kunde alltså med nöd och näppe vinna med 8-11,  förmodligen sista gången man vinner mot den här killen. Samtidigt hade Wei inga problem med Winther. Robin fick tuffast möjliga öppning mot Sundberg, och enligt Robin var det en mycket bra match (som jag inte hann se), men håller han den form han är i nu så kommer han inte att förlora någon mer match i den här serien. Robin gjorde en fullständigt fenomenal insats på DM igår, gick rent i poolen och slog bland annat Johan Ankarcrona med 3-0. Sundberg fick med sig ett set. Men det var aldrig nån fara.
Magnus bröt den olyckliga förlustsviten och slog den djupt frustrerade Lindgren med 3-0. En kalasstart: 4-0. Härligt!
Jag hade inte heller några problem med Winther. Robin hade inga bekymmer med Lindgren (som blev ännu mer frustrerad så att han fick en rättmätig åthutning av en klok ledare). De andra matcherna blev tuffare. Wei hamnade tyvärr för långt bak mot den mycket aggressivt spelande Hogenäs - och när Wei skulle öppna så gick den ofta för långt. Det blev 3-1 till Hogenäs.
Magnus spelade en svängig match mot Sundberg. I avgörande följdes de åt fram till 7-7. Då fick Magnus två bra smashlägen - som han tyvärr brände. Ytterst nära en fin skalp, även om Magnus menar att han brukar vinna mot Sundberg.
Men 6-2 inför dubblarna är okej. Och det blev ingen dramatik. Jag och Magnus vann med 3-0 mot Sundberg/Winther och Robin och Wei släppte ett set i onödan mot ungdomarna. 8-2. Skönt. Nu är Väsby med i racet igen!