Till min förvåning stretade Perka emot helt fantastiskt bra mot Mika. Mycket bra match även om det inte räckte hela vägen. Även Vincent stretade emot riktigt bra mot Bobi och tog nästan ett set. Verkligen inte illa.
Någon som inte stretade emot bra var dock undertecknad. Jag ska inte nedvärdera Sebbes insats, han var verkligt stabil, men för mig fungerade ingenting. Till och med servereturerna flög iväg hit och dit. Inte ens setbollarna i tredje set lyckades jag förvalta. Enkla missar rakt igenom. Usel insats.
Elddopet för Feng blev mot Erik. Lättare debut kan man få. Feng är safe men Erik spelar snabbt och hårt. Mycket svårt att hänga med och få chansen att få till några länge dueller. Men jag tror det gick hyggligt i nåt set i vilket fall. Vem ska bryta nollan nu?
Ingen kan ju tro på undertecknad mot Mika i vilket fall. Och första set gick precis som i den tidigare matchen. En massa enkla missar. Jag gnäller och kvider högljutt om hur usel jag är. Men på nåt konstigt vis, kanske för att jag fick en bättre start i andra set, så kom plötsligt spelet igång. Jag visste sen tidigare att Mika inte riktigt gillar mitt spel. Han vill ha tempo och gillar inte bananloopar och inte heller mina servar. Jag sliter till mig setet. Sen går det bara bättre och bättre och nu är det plötsligt Mika som kvider om att han spelar illa och är chanslös! Och det går hela vägen utan egentligen några större bekymmer alls. Vad har vi sagt? Pingis är världens märkligaste sport.
Det var ju svårt att tro att Vincent med sina 7-8 träningstillfällen i Vilunda i bagaget skulle ha nåt att sätta emot Erik med 12-14 timmars träning - i veckan! Men nu fick vi se vilken kapacitet Vincent besitter när han han kommer igång och vågar dra på med sin forehand. En fantastisk match som jag såg i vart fall slutet på. Vincent har alltså ledningen med 2-1 i set. Det blir avgörande. Det blir jämnt. Erik rycker på slutet och får ett par bollars försprång. Vincent vågar dra på med forehand. Erik blir lite nervös. Vincent kommer ifatt till 9-9. Han vågar dra vindrutan igen och får matchboll! Matchbollen går en millimeter ut via nätkanten. Erik flaxar till och bollen dimper ner på kanten. Sen avslutas det hela med en fantastisk block av Erik. Åååååh, så nära. Åh, så bra av både Vincent och Erik. Vincent blev riktigt sur och tyckte han borde vunnit. Ett bra tecken. Viljan att vinna finns kvar och bådar gott för framtiden. Och Erik slapp -40 poäng. Det kan man nästan unna en sån trevlig och ambitiös kille.
Feng får nu det tveksamma nöjet att möta herr Wallenberg. Det är sannerligen inte lätt men Jag ser att Feng kämpar på och vinner flera riktigt fina dueller. Men det är förstås övermäktigt motstånd.
Perka däremot fortsätter att spela riktigt bra. Han får Sebbe frustrerad och sliter till sig ett avgörande set. Tyvärr blir starten för dålig och setet rinner iväg. Men då har vi redan hunnit spela första dubbeln eftersom det ju, som sagt, var fotboll på TV. Jag tillåter att de ändrar dubbeluppställningen och vi kör mig o Vincent mot Mika o Bobi. I första set missar jag tre av mina servar! Jag upprepar: tre servar direkt i nät. Det är oförlåtligt. Ändå tar vi ledningen med 10-7! Som vi tappar. Sen är det helt och hållet mitt fel att det rinner iväg två set till. Ingen bra avslutning från min sida. Men trots allt: en av säsongens största skalper i sista singelmatchen. Det MÅSTE man ändå vara nöjd med.
Vi kommer med all sannolikhet trea i serien och jag ger mig och laget klart godkänt efter att vi varit nere och nosat på kvalet nedåt. Mitt mål var kvalplats uppåt men kvällen visade ju att detta var fullständigt uteslutet i praktiken. I vilket fall bådar detta gott för nästa säsong. Heja Väsby!
