Som tur är klarade mina lagkamrater att hantera nervositeten bättre. I synnerhet Hasse som genomgående varit vår bäste "ordinarie" spelare i år och den ende som slutade på pluskvot med 17-16. Han har också tveklöst gjort de främsta topp-prestationerna. Men Torbjörn har också gjort en bra säsong och slagit många spelare över sin ranking. Frågan är dock om inte Janne gjort de mest imponerande insatserna med tanke på att han knappt kunnat röra sig. Exempelvis mot Täby vann han först två matcher med hög feber och i returen hade han två matchbollar på Eje, som haft en fantastisk säsong.
Sen vill jag förstås också lyfta fram Alex som ställde upp med gott humör och inte gav upp trots, för honom, knackigt spel. Utan hans insatser skulle det blivit div 5 för oss nästa säsong.
Särskilt kul är att alla som hoppat in och spelat enstaka gånger faktiskt tagit matcher: Roffe, Tommy, Ragge, Björn, Thomas. Tack till alla!
Slutligen några allmänna ord om serien. Även om det i slutänden inte riktigt blev så GALET jämnt som det såg ut ett tag var det ändå VÄLDIGT jämnt. Vi spelade alltså 2*7-7 mot tvåan Ängby. Det blev ju som framgått en, åtminstone potentiellt, ruskig rysare om nedflyttningsplatsen och en värdig seriefinal som Järfälla vann med 8-6. I vanlig ordning blev det toppningar på slutet som orsakade viss frustration - nu kryddat med en crazy ny regel om att kunna flytta ner en spelare som inte stått över en match. Det hoppas vi ändras till nästa säsong.
Enskilda spelare som överraskat klart positivt är, förutom Eje, Alexander Johansson, Frederik Englund, Christer Baskin och Kurre Larsson. Alla nämnda har lika eller sämre rankingpoäng än mig men MYCKET bättre kvot i denna serie. Bravo!
Säsongen är långt ifrån slut, i sommar väntar EM i Helsingborg, men jag ser förstås ändå redan fram emot hösten och ännu en säsong i det som i mitt tycke är Sveriges bästa serie!