Div 4 omg 7 Väsby-Järfälla 0-8

Inte mycket att orda om. Toppen mot botten. Sett till rankingen kunde jag och Vincent haft en chans och vi tog faktiskt Tommy Tigern i veteranmatchen för några veckor sen. Men här möter vi alltså fyra stabila och erfarna spelare som gått rent i den här serien utan några bekymmer: Tommy Bergman, Calle Zetterström, Micke Nilsson och Dennis Lindahl. 

Och när de dessutom lurade mig på uppställningen var det aldrig något snack. Jag kan väl nämna att jag fick en mardrömsstart i matchen mot Calle Z - som ju redan är en mardrömsmotståndare i sig. 2-11 och jag missade absolut allting. Men sen blev det en konstig match. Plötsligt vände jag och tog andra set lätt - han vände totalt och tog tredje lika lätt. I fjärde vände det igen och jag fick en stor ledning och 10-6 - men släppte sen upp till 10-9 innan jag kunde avgöra. Jag tror aldrig jag gått fem set mot Calle tidigare så det var ett stort framsteg även om jag tämligen chanslös i avgörande och dessutom hade otur på en avgörande boll på slutet. Men bäst man vann förstås. Mot Tommy förlorade jag första set med 10-12, möjligen kan det ha betytt nåt om jag vunnit första men sen spelade jag inte alls bra och då blir man snabbt uppkäkad mot Tigern. Man kan också nämna att Vincent tappade stora ledningar och setbollar i tre av de fyra seten mot Micke Nilsson. Den skulle han förstås ha tagit. Men det spelar mindre roll. Det är inte den här matchen vi ska vinna. Vi har fyra poäng när serien vänder - klart över förväntan - och vi har till och med två lag bakom oss. Det finns hopp. 

Div 4 omg 6 Tibble-Väsby 7-7

Okej, iväg och möte det lag som jag trodde skulle segla hem den här serien tämligen enkelt. Men de har ju hackat betänkligt, mest för att de andra lagen var bättre än jag trodde. Det var några år sen jag spelade i Lillsjöskolan som jag varit i en massa gånger. Nu körde vi bara lite fel den här gången. Feng och Qiang verkade dock hitta direkt vid första försöket för de var där före oss - detta imponerar storligen på mig! 

Vi hade inte med vår succéspelare Vincent men hade då tur med att deras Shan Rehman och de var tvungen att ta in en reserv. Så det går väl på ett ut. Mot Tibble tänkte jag till lite extra. Det måste man om man ska ha den minsta chans. Jag chansade på att Gripler stod etta, vilket han inte gjort varje match, och på att Robin Westin stod tvåa. Och det blev precis så. Idén var att jag skulle ta mina tre och sen att Feng skulle slippa Robins nabb. 

Gripler, Westin, Erik Walve och reserven Ingvar Johansson. Mot Qiang, Perka, Feng och Jonas. Spel på två bord  - men matchen gick ändå fortare än den mot Täby!!

Feng fick en bra uppvärmning mot Gripler och "tog ett set" dvs fick sammanlagt elva poäng!

Qiangs match blev betydligt jämnare mot Walve - en spelare jag aldrig sett men har noterat gjort en hel del imponerande resultat. Första set borde Qiang ha haft efter flera setbollar - men tyvärr 16-14 till Walve. Äsch. Andra rann iväg totalt och nu såg det mörkt ut. Då var det dags för mig att spela min första match så jag fick inte se fortsättningen. Men Qiang fick igång spelet och lyckades ta två set med 9-11. Efteråt hörde jag att han hämtat upp 2-8 i avgörande men räckte bara fram till 11-9. Attans! Vi behöver få med oss alla jämna matcher mot sånt här motstånd. 

Nu blev det "klassikermöte" mot Westin. Vi har haft åtskilliga bataljer genom åren och naturligtvis skulle vi fortsätta på den fina traditionen. Jag tycker att vi båda spelade ganska bra och det kändes som att åren inte hade gått. Jag hade flyt och kunde precis knipa åt mig de två första seten innan Robin började spela lite bättre och tog sina två. Avgörande. Robin hade momentum men jag kunde ta en liten ledning från start - som han åt ikapp - och sen följdes vi åt. Jag kände mig hela tiden i underläge och fick mest försöka försvara mig. Men kanske darrade han lite på ett par bra lägen och jag kunde få en setboll. Men Robin kom ikapp och tog sen en egen matchboll - som jag lyckades kravla mig ur. Till slut kunde jag få till en ny setboll och Robin drog ut och...yes! Den var absolut nödvändig om vi inte skulle få en tidig hemgång.

Perka, som äntligen fick igång sitt spel i helgens Valbopoolen, hade inga bekymmer med Johansson. Skönt. 2-2 och vi hänger med. Sen fick han en lektion mot Gripler.

Qiang hängde med bra i första set mot Robin men det blev en knapp förlust och sen rann det iväg i set två och tre, tyvärr. Robin är svårspelad.

Nu var det dags för Walve. Det visade sig vara en mycket svår nöt att knäcka. En spelstil som jag brukar ha svårt för - mycket starkt försvar och säkra attacker även på mina lösa bollar. Jag fick inte mycket på serven heller. Även här gick vi till avgörande efter många långa dueller. Där kunde jag äntligen få till lite poäng på skitspel och tog en rejäl ledning som jag höll i mål. Pust!

Samtidigt hade Feng oväntade problem med Johansson och kunde vinna först i avgörande. Han var inte alls nöjd med sitt spel. Men vinst i vilket fall och 4-4 inför dubblarna. Här tänkte jag till igen...som tur var gjorde nog inte Tibble det. De ställde nämligen Gripler och Westin i andradubbeln - medan jag och Perka fick förstadubbeln. Det blev 1-1 i dubblarna utan nån dramatik. Gripler hade kunnat vinna med Johansson och då kunde de tagit båda - men det tackar vi för!

Nu började man känna en viss vittring på poäng. Och var det uteslutet med vinst? Nej, verkligen inte om man såg början på Perkas match. Jag har inte sett honom spela så bra på hela säsongen som han gjorde i första set och fram till 10-6 i andra mot Westin. Sen höll det tyvärr inte. Väldigt synd för Perka spelade fortsatt bra pingis - men Robin spelade tyvärr ännu bättre. Sa jag att Qiang förlorade mot Gripler, det behöver man nästan inte nämna.

Men nu var det dags för ett avgörande. Feng var pessimistisk inför matchen men jag försökte peppa med att Walve hade en spelstil som han borde gilla. Och vilket spel det blev! Jag klarade nästan inte att spela min sista match utan att titta på den andra matchen. Härliga långa dueller från två väldigt säkra loopspelafe med bra försvarsspel. Feng spelade nästan son i trance. Och han tog matchen med tre gånger 9-11. Ruskigt bra gjort! 

Nu var det bara för mig att stänga matchen. Det SKA jag ju göra. Det gick lätt i två set men sen fick jag gren i tredje set - men kunde ändå sno hem det med 10-12. Puh. 

Vilken skräll av oss! Hurra!