tisdag 22 januari 2013

Omgång 7 Rotebro - Väsby 8-2
Första matchen mot gamla klubben, förstås en del extra känslor. Hela familjen Näesström på plats! Jag hade fått förhandsinfo och den stämde: de toppade med det absolut bästa de hade. Tobbe Lönnqvist från a-laget som i princip aldrig annars har tid att spela i b-laget. Tommy Tordås förstås. Peter Johansson som jag kände till sen tidigare och vet vad han går för och sen Leif Hässel som jag aldrig träffat men sett spelar allt bättre och bättre. Nära att slå verkliga toppspelare både i tvåan och fyran. Jag visste ungefär hur jag ville ha uppställningen och jag visste att vi måste ha lite flyt med den. Rotan hade ställt upp på samma vis match efter match. Det blev förstås inte ett enda rätt! Tommy, Tobbe, Hässel och PJ mot Magnus, Wei, Robin och Jonas. Tanken hade varit att Robin skulle slippa ommy men att han skulle ha en lite chans mot Tobbe. Jag skulle slippa Tobbe som jag aldrig ens slagit på träning. Wei skulle slippa PJ som jag trodde skulle slå igenom honom. Jag hade hört att Hässel skulle vara säker och ville därför att Magnus skulle slippa honom och istället få möta PJ. Därför blev det TVÄRT OM!
Tommy mot Robin. Trodde Tommy med sin starka backhand och bollsinne skulle slå sönder Robins anti. Så blev det INTE. Det blev en supertajt match och Robin spelade verkligen bra. Det enda lilla som avgjorde för Tommy var nog en och annan serve. Verkligen synd.
Hässel var visst säker men Magnus var säkrare - det här spelet passade honom perfekt. Mycket överraskande 3-0 till Magnus. Heja! Vi är med.
Nu skulle jag upp mot Tobbe. Inte mycket att orda om. Jag spelade inte vidare bra - inte ens 7-1 i andra set räckte för en setvinst. Hade jag spelat bra hade jag ändå inte vunnit. Ibland måste man inse sina begränsningar. PJ:s match mot Wei såg jag inte men den gick precis som jag fruktat. 3-0 till PJ. Wei spelade riktigt bra mot Tommy - men det räckte inte ändå. Det var fantastiskt att se hur bra Tommy kunde röra sig med proteser i både höft och knä. Han blir livsfarlig för alla på veteran-SM!
Nu krävs mirakel. Skulle det vara Magnus som stod för det? Ja, varför inte. Innan matchen nämnde han att han förlorat i fem set när de möttes för några år sen. Och första set motsade inte detta. Helt jämnt. Tobbe drivar ju hårt men Magnus är bra på det här spelet och spelade bra ikväll. Ett par setbollar - men tyvärr, Tobbe vann till slut med 15-13. Magnus fortsatte att spela mycket bra - men kunde ändå inte stå emot till slut.
Nu måste jag prestera mot Hässel. Det gjorde jag inte. Tyvärr säsongens sämsta insats. Men Hässel var mycket bra - jag hade kanske inte vunnit även om jag spelat bra. Och ska man ha en svacka så var det kanske lika bra i den här matchen.
Robin hade lite bekymmer i första set mot PJ men sen kom han igång bra. Fint. 3-0 till Robin - men 2-6 i matchen.
Jag och Magnus gjorde återigen en riktigt svag dubbelinsats. Nu är hög tid att skärpa till spelet inför SM. Det behöver inte Robin och Wei göra. De spelade grymt bra. Ytterst nära att de vunnit med 3-0. Men Tommy och Tobbe krånglade sig ur. I avgörande rann det iväg till 6-0 men Weo och Robin höll på att vända alltihop och tog sju raka bollar! Och sen en lång fantastisk boll där Wei fick ett läge att dra in med forehand - men den gick nät och en millimeter ut. Istället 7-7 och sen lurade motståndarna hem matchen.
Då var det över. 2-8. Vi hade behövt mer tur med uppställningen - även om jag ju hade fel på ett par punkter och sen spelat på absolut topp allihop (främst undertecknad) och haft alla marginaler på vår sida. Men det var inget snack om att bästa laget vann den här kvällen. Och trevligt att träffa de gamla vännerna, förstås.

torsdag 17 januari 2013

Omgång 8 Väsby B-Väsby A 4-8

Ni kanske tror att jag sovit lugnt inför den här matchen? Icke då! Vi skulle möta Niklas som i sitt inhopp i a-laget i söndags var bäst i laget. Vi skulle möta den fruktade Matti som redan chockat flera toppspelare i serien. Och Tomas och Fredrik som var mer laddade än nånsin. Förra gången blev vi trakasserade med matchtröjorna - den här gången lät de oss stå och frysa utanför dörren. Spänningen var laddad!
 Jag hade inte tänkt så mycket på uppställningen men gissade ungefär rätt. Det blev Matti, Niklas, Tomas och Fredrik mot Robin, Jonas, Wei och Magnus. Då kör vi!
Wei upp direkt mot Matti. Jag trodde Wei skulle få svårt med Mattis blandade off/deff med långnabben - men det märktes inte alls - till en början. 7-11 till Wei följdes av ett tajt set som Wei vann med 10-12, med avslutande turboll visserligen - men det går ju bra det här...eller? Nu kom Matti igång bättre - missade inte lika mycket och gick mer på offensiven - medan Wei fastnade bak i banan. Två set till Matti och ett ovisst avgörande. Matti hade försprånget och höll undan ända in i mål. Vad var det jag varnade för?! Det här blir inte lätt. Inte för Robin heller. Han fick jobba ordentligt för att jobba hem matchen mot Tomas med 1-3.
Efter ett första tajt set gick det lättare för Niklas att vinna mot Magnus. Det passar honom perfekt och stå och mata med sin fina backhandloop mot nabb - det visste vi sen tidigare.
Jag hade svårt att komma igång och Fredrik spelade bra men efter att jag tagit två bollar vid 9-9 i första set gick det lite lättare. Inget skönspel dock. 2-2, helt jämnt och nu skulle jag upp mot det extremt svårspelade Matti. Liksom för Wei var det ungefär som jag inte förstod hur svårt det var för i de två första seten gick det bra....men nu var det ju det här med det här tredje setet. Man ska ju vinna tre set för att vinna matchen. Precis som mot Lennart Schön börjar spelet låsa sig och Matti börjar spela allt bättre - han får till flera riktigt hårda skär som jag inte får upp och går mer på offensiven också. Det blir jämnt, jag har chansen, men jag slappnar av lite för mycket, garvar till och med åt en boll på slutet - och får en rättmätig åthutning från bänken att skärpa till mig! 12-10 till Matti. 11-9 i fjärde set och nu är trenden dålig. Matti börjar spela riktigt bra och det blir några riktigt bra bollar. I avgörande rycker han redan i början, har hela tiden ett par bollars försprång och det går ändå till 10-8 och egen serve - och då har han precis som Schön börjat få mig osäker på servereturerna. Men på nåt vis vågar jag det där lilla extra och räddar båda matchbollarna. Får sen själv en matchboll, två matchbollar, tre och först på fjärde lyckas jag avgöra. Pust och stön! Det var nog värst den här säsongen.
Och inte var det mycket mindre jämnt i matchen bredvid mellan Niklas och Robin - även om jag inte såg matchen. Siffrorna visar 1-3 till Robin men Robins tre set var med minsta möjliga marginal. Nu är lyckan med oss!
Och den fortsätter att stå oss bi. Tomas och Magnus har som väntat en riktig marathonmatch där ingen missar och svetten lackar. Tomas vann i höstas men denna gången var det Magnus tur att få den ynkliga lilla marginalen på sin sida. 10-12 i avgörande. Då går det lättare för Wei att slå Fredrik med 3-0. 2-6 och dubblar. Jag och Magnus får möta det nya radarparet Tomas och Matti. Vi gör tyvärr vår kanske sämsta dubbelinsats och får nog öka träningsdosen om vi ska göra oss gällande på veteran-SM och ett par veckor. 3-0 till ett mycket fint spelande motståndarpar. Och på andra bordet spelar Niklas och Fredrik som i trance: 11-2 i första set. Setbollar i andra set. Men Robin och Wei får till slut bättre ordning på spelet och vänder och vinner.
Min match mot Niklas tar slut rätt snabbt. Niklas får som vanligt ingen rytm när han spelar mot mig och i tredje set ger han till slut upp helt när det rinner iväg. Bra så - då har vi vunnit - frågan är bara med hur mycket. Robin har lika stora problem med Matti som jag och Wei - och nu spelar Matti dessutom ännu bättre. Inte så konstigt när han aldrig tränar att han blir bättre ju länge matcherna lider. Men otur för Robin som alltid får de här svåra matcherna på slutet. Eller så är det kul. Det böljar i vilket fall fram och tillbaka - flera lustiga bollar där båda står och kontrar backhand med långnabb och anti. Det ska ju inte gå att göra, tycker man. Och förstås ska det bli ett avgörande set här också. Mest minnesvärt är Robins kanonskott med forehand från backhandshörnet - vi blev nästa lomhörda på kuppen: KABOOM! J-O hade inte tagit den bollen. Men Matti är lurig och spelar bra. Han skojar också med servarna på slutet och vi som tittar är dessutom osportsliga nog att börja plocka undan innan matchen är klar när det är som mest spännande och stör spelarna. Fy skäms på oss! Nu är det Robin som får chansen på slutet, men Matti räddar och klurar till sig egna matchbollar och vinner till slut med 13-11. Kanske nån slags rättvisa på nåt vis. Hur som helst fick jag rätt - det här skulle bli tufft och det blev det sannerligen! All heder åt motståndarna. Inga läggmatcher här inte! Men A kommer före B och det var väldigt skönt med ytterligare en seger. Nu ligger vi faktiskt plötsligt trea i serien! Så jämnt är det!

söndag 13 januari 2013

Omgång 6 Väsby A-Spånga 8-6

Nu börjar det brännas. Ska man tala om måstematcher var det här sannerligen en sådan. Vårt mål innan säsongen var att försöka gå upp - nu ligger vi på kvalplats. Men vi har två matcher mindre spelade, det här var den första uppskjutna matchen. Det är så kolossalt jämnt i den här serien - med ett par undantag känns det som att alla kan slå alla om dagsformen är god. Den här matchen var verkligen inget undantag. Vi hade med Niklas istället för Magnus - om det var en fördel eller inte går aldrig att veta i förväg men Niklas spelade bra mot Spånga med b-laget. Vi hoppas. Spånga anlände med sin starkaste uppställning, det här var förstås lika viktigt för dem. Robin, Jonas, Wei och Niklas mot Bäckman, Schön, Englund och Afrell. Spånga skojade alltså med oss med Afrell som fyra. Lennart menade att det delvis berodde på skadeläget - men Bäckman stod ju etta - vad menade han? Det blev sammantaget INTE en bra uppställning utifrån min planering. Jag brukar slå Englund, Wei slog Schön senast. Men okej, Niklas fick i vart fall möta Afrell som han slog med b-laget. Men det är bara att försöka. Spel på två bord efter motståndarens önskemål.
Robin börjar bra mot Englund och det ser ut att blir en förväntad seger 2-0. Men sen börjar det gnissla. Englund börjar få träff med sin starka forehand, det blir ett jämnt set som Englund tar med 11-13. Ska det skita sig direkt? Nejdå, Robin får ordning på grejerna och vinner fjärde. Inget skönspel men det är vinst som räknas. Bäckman är tillbaka efter skada men visade i veckan mot Segeltorp att han spelar på samma höga nivå som tidigare.  Jag hoppas att Wei ska gilla Bäckmans öppna drivespel - det är möjligt att han gör men Wei lämnar bordet och drivar han med och Johan är helt enkelt starkare på det spelet. Tre snabba till Bäckman.
Nu ska jag upp mot mitt största kvarvarande "spöke", dvs en spelare som jag tycker att jag borde ha en chans mot men aldrig slagit trots flera hårda matcher. Och direkt i första omgången - långt ifrån idealiskt. Starten går ändå hyfsat och vi följer varandra fram till 8-8. Sen kommer tre slarviga bollar och setet är Lasses. Inte bra - jag måste ju hänga med från början mot en sån bra spelare. Men jag tycker ändå jag spelat hyfsat och jag skärper till mig ytterligare lite grann. Och det håller - det håller hela matchen! Tre gånger 11-7 och förbannelsen är bruten. En underbar känsla att bryta ett sånt här mönster.
Niklas förlorade en femsetare mot Schön i höstas och var nu revanschsugen. Och vilken start! 11-3. Och han följer upp med 11-9 och rullar på mot seger. Men nu kommer det här hemska tredje setet som är så bövelsens svårt. Och mycket riktigt - det räcker med att man slappnar av lite, lite så rinner det iväg. 7-11. Men Niklas har bra inställning idag - inget gnäll, inget missmod, bara se framåt och kämpa. Och han tar kommandot direkt och håller hela vägen. En mycket meriterande seger!
Då ska vi se om det går lika bra för Robin. Det gör det inte. Nu är det Schön som plötsligt spelar riktigt bra och får en bra start. Robin kommer igen men Lennart har flyt och får in sina hårda loopar och släpper inte in Robin i matchen. Men det var Lennart som spelade bra - inte Robin som spelade dåligt. Det är så här det är i pingis - det svänger från den ena matchen till den andra.
Okej, upp mot Bäckman som ju visade sån enorm stabilitet i första matchen. Men jag spelade ju också bra och vi brukar vinna ungefär varannan gång så det här kan man inte veta hur det går. Till skillnad från Wei stannar jag oftare kvar vid bordet och blockar med backhand. En bättre taktik. Första set blir en rysare men jag har hela tiden någon bolls försprång. Först på femte matchbollen lyckas jag vinna setet. Pust! Viktigt. Och sen flyter det på bra, precis som mot Lasse, plus en del turbollar och konstiga studsar. Två klara set till mig och nu har vi 4-2 i matchen.
Wei har inte samma tur mot Afrell utan förlorar det första jämna setet, och sen ett till. Det ser inte bra ut. Wei backar igen - och det ska man verkligen inte göra mot Lasse, i synnerhet inte om man lägger mot hans backhand och Lasse får trycka sneda vinklar med sin nabb. Men Wei lyckas ändå vända och ta två jämna set. I avgörande tar Lasse kommandot igen och Wei kan inte svara, tyvärr. Nu är frågan om vi ska 5-3 eller 4-4 inför dubblarna. Det avgör Niklas mot Englund. Men inte heller han klarar att vinna första set trots ett par chanser. Sen blir det en väldigt svängig match, klara set till endera spelaren fram till avgörande. I setpausen fortsätter Niklas sin fina peppning - nu jäklar ska han kämpa och vinna det här! Och sen går han in och vinner med 11-1! Ossa!
Det blir nya paret Niklas/Jonas mot Englund/Bäckman. Om någon nu trodde att min och Niklas fina form skulle hålla i sig så trodde ni fel. Det var ju det jag nyss berättade om pingis. Det svänger. Vi gör en bedrövlig insats och tar visserligen tredje set men bjuder knappt något motstånd i övrigt.
Men det gör Wei och Robin. De fullkomligt kör över seriens kanske mest erfarna par: 11-7 11-5 11-7. Tjoff! 6-4. Ska vi inte ta och knyta ihop säcken nu? Det har varit snubbel på mållinjen flera gånger.
Robin får en "Klingborgmatch" mot Bäckman dvs båda spelar riktigt bra pingis. Det svänger hit och dit och vi går mot ett nervöst avgörande - förstås. Men till skillnad mot Klingborgmatchen är det den här gången Robins tur att ta kommandot - nu spelar han riktigt bra och dräper in några stenhårda forehands - och det räcker. 11-8. En poäng räddad - men vi behöver två i den här matchen.
Och det ser ut att gå vägen. Jag har väl bara vunnit en gång mot Schön, tror jag, men nu är jag ju i bra form. Visst: 11-3 11-3. Det här ska fixa sig. Inte tappa koncentrationen nu....bara att knyta till...men det är ju det tredje setet - det glömde vi ju. Det blir jämnt, det börjar darra i armen. Och trots vad jag lovat tidigare hade jag INTE ätit nåt sen frukost och nu närmas sig klockan fem. Lennart tar setet med 9-11. Sen kommer han på det här med serven, han märker att jag knappt tar en enda av dem om han gör på det där sättet som jag inte gillar. Det blir plågsamt - jag tappar helt flytet - Lennart spelar upp sig. Jag klarar inte att bryta det dåliga mönstret. Förbannat också!
Men om pingis svänger så är det väl Weis tur att spela bra i sin sista match, eller? Nej, istället är det Fredrik som spelar bra. Mycket bra till och med och han ger inte Wei mycket till chans. 7-6. Ska vi falla på mållinjen igen - det kan bara inte vara möjligt. Men Niklas vann i tre raka mot Afrell i höstas - i den form han är kan han göra det igen. Men Lasse är ju en förstklassig kämpe och har många rävar bakom örat. Fy sjutton vad spännande. Man vågar knappt titta. 4-3 till Lasse och Niklas går på fisken - slänger upp en hög, hög boll...som trillar ner på kanten! Vilken otrolig turboll! Lasse går direkt över till Niklas och tackar för matchen, drar med handen längs halsen - men vad nu...nej, det är inte möjligt, inte kan han bryta matchen vid 4-4 i första set bara för en turboll!? Jo, det är sant, men det beror inte på turbollen utan på axeln som började att göra ont innan jul och nu smärtar så det inte går att fortsätta. Vilket antiklimax! Det är ju inte så här man vill vinna en jämn match. Men sånt är livet, vi kan inte göra nåt åt saken. Att Lasse stod fyra var för man visste att det kunde skita sig med axeln. Vi får hoppas att Lasse repar sig så snart. Och vi är förstås ändå väldigt, väldigt nöjda med att vi vann denna ohyggligt viktiga match. Nu är vi med igen! Räkna med Väsby!