tisdag 22 januari 2013

Omgång 7 Rotebro - Väsby 8-2
Första matchen mot gamla klubben, förstås en del extra känslor. Hela familjen Näesström på plats! Jag hade fått förhandsinfo och den stämde: de toppade med det absolut bästa de hade. Tobbe Lönnqvist från a-laget som i princip aldrig annars har tid att spela i b-laget. Tommy Tordås förstås. Peter Johansson som jag kände till sen tidigare och vet vad han går för och sen Leif Hässel som jag aldrig träffat men sett spelar allt bättre och bättre. Nära att slå verkliga toppspelare både i tvåan och fyran. Jag visste ungefär hur jag ville ha uppställningen och jag visste att vi måste ha lite flyt med den. Rotan hade ställt upp på samma vis match efter match. Det blev förstås inte ett enda rätt! Tommy, Tobbe, Hässel och PJ mot Magnus, Wei, Robin och Jonas. Tanken hade varit att Robin skulle slippa ommy men att han skulle ha en lite chans mot Tobbe. Jag skulle slippa Tobbe som jag aldrig ens slagit på träning. Wei skulle slippa PJ som jag trodde skulle slå igenom honom. Jag hade hört att Hässel skulle vara säker och ville därför att Magnus skulle slippa honom och istället få möta PJ. Därför blev det TVÄRT OM!
Tommy mot Robin. Trodde Tommy med sin starka backhand och bollsinne skulle slå sönder Robins anti. Så blev det INTE. Det blev en supertajt match och Robin spelade verkligen bra. Det enda lilla som avgjorde för Tommy var nog en och annan serve. Verkligen synd.
Hässel var visst säker men Magnus var säkrare - det här spelet passade honom perfekt. Mycket överraskande 3-0 till Magnus. Heja! Vi är med.
Nu skulle jag upp mot Tobbe. Inte mycket att orda om. Jag spelade inte vidare bra - inte ens 7-1 i andra set räckte för en setvinst. Hade jag spelat bra hade jag ändå inte vunnit. Ibland måste man inse sina begränsningar. PJ:s match mot Wei såg jag inte men den gick precis som jag fruktat. 3-0 till PJ. Wei spelade riktigt bra mot Tommy - men det räckte inte ändå. Det var fantastiskt att se hur bra Tommy kunde röra sig med proteser i både höft och knä. Han blir livsfarlig för alla på veteran-SM!
Nu krävs mirakel. Skulle det vara Magnus som stod för det? Ja, varför inte. Innan matchen nämnde han att han förlorat i fem set när de möttes för några år sen. Och första set motsade inte detta. Helt jämnt. Tobbe drivar ju hårt men Magnus är bra på det här spelet och spelade bra ikväll. Ett par setbollar - men tyvärr, Tobbe vann till slut med 15-13. Magnus fortsatte att spela mycket bra - men kunde ändå inte stå emot till slut.
Nu måste jag prestera mot Hässel. Det gjorde jag inte. Tyvärr säsongens sämsta insats. Men Hässel var mycket bra - jag hade kanske inte vunnit även om jag spelat bra. Och ska man ha en svacka så var det kanske lika bra i den här matchen.
Robin hade lite bekymmer i första set mot PJ men sen kom han igång bra. Fint. 3-0 till Robin - men 2-6 i matchen.
Jag och Magnus gjorde återigen en riktigt svag dubbelinsats. Nu är hög tid att skärpa till spelet inför SM. Det behöver inte Robin och Wei göra. De spelade grymt bra. Ytterst nära att de vunnit med 3-0. Men Tommy och Tobbe krånglade sig ur. I avgörande rann det iväg till 6-0 men Weo och Robin höll på att vända alltihop och tog sju raka bollar! Och sen en lång fantastisk boll där Wei fick ett läge att dra in med forehand - men den gick nät och en millimeter ut. Istället 7-7 och sen lurade motståndarna hem matchen.
Då var det över. 2-8. Vi hade behövt mer tur med uppställningen - även om jag ju hade fel på ett par punkter och sen spelat på absolut topp allihop (främst undertecknad) och haft alla marginaler på vår sida. Men det var inget snack om att bästa laget vann den här kvällen. Och trevligt att träffa de gamla vännerna, förstås.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar