Omgång 6 Väsby A-Spånga 8-6

Nu börjar det brännas. Ska man tala om måstematcher var det här sannerligen en sådan. Vårt mål innan säsongen var att försöka gå upp - nu ligger vi på kvalplats. Men vi har två matcher mindre spelade, det här var den första uppskjutna matchen. Det är så kolossalt jämnt i den här serien - med ett par undantag känns det som att alla kan slå alla om dagsformen är god. Den här matchen var verkligen inget undantag. Vi hade med Niklas istället för Magnus - om det var en fördel eller inte går aldrig att veta i förväg men Niklas spelade bra mot Spånga med b-laget. Vi hoppas. Spånga anlände med sin starkaste uppställning, det här var förstås lika viktigt för dem. Robin, Jonas, Wei och Niklas mot Bäckman, Schön, Englund och Afrell. Spånga skojade alltså med oss med Afrell som fyra. Lennart menade att det delvis berodde på skadeläget - men Bäckman stod ju etta - vad menade han? Det blev sammantaget INTE en bra uppställning utifrån min planering. Jag brukar slå Englund, Wei slog Schön senast. Men okej, Niklas fick i vart fall möta Afrell som han slog med b-laget. Men det är bara att försöka. Spel på två bord efter motståndarens önskemål.
Robin börjar bra mot Englund och det ser ut att blir en förväntad seger 2-0. Men sen börjar det gnissla. Englund börjar få träff med sin starka forehand, det blir ett jämnt set som Englund tar med 11-13. Ska det skita sig direkt? Nejdå, Robin får ordning på grejerna och vinner fjärde. Inget skönspel men det är vinst som räknas. Bäckman är tillbaka efter skada men visade i veckan mot Segeltorp att han spelar på samma höga nivå som tidigare.  Jag hoppas att Wei ska gilla Bäckmans öppna drivespel - det är möjligt att han gör men Wei lämnar bordet och drivar han med och Johan är helt enkelt starkare på det spelet. Tre snabba till Bäckman.
Nu ska jag upp mot mitt största kvarvarande "spöke", dvs en spelare som jag tycker att jag borde ha en chans mot men aldrig slagit trots flera hårda matcher. Och direkt i första omgången - långt ifrån idealiskt. Starten går ändå hyfsat och vi följer varandra fram till 8-8. Sen kommer tre slarviga bollar och setet är Lasses. Inte bra - jag måste ju hänga med från början mot en sån bra spelare. Men jag tycker ändå jag spelat hyfsat och jag skärper till mig ytterligare lite grann. Och det håller - det håller hela matchen! Tre gånger 11-7 och förbannelsen är bruten. En underbar känsla att bryta ett sånt här mönster.
Niklas förlorade en femsetare mot Schön i höstas och var nu revanschsugen. Och vilken start! 11-3. Och han följer upp med 11-9 och rullar på mot seger. Men nu kommer det här hemska tredje setet som är så bövelsens svårt. Och mycket riktigt - det räcker med att man slappnar av lite, lite så rinner det iväg. 7-11. Men Niklas har bra inställning idag - inget gnäll, inget missmod, bara se framåt och kämpa. Och han tar kommandot direkt och håller hela vägen. En mycket meriterande seger!
Då ska vi se om det går lika bra för Robin. Det gör det inte. Nu är det Schön som plötsligt spelar riktigt bra och får en bra start. Robin kommer igen men Lennart har flyt och får in sina hårda loopar och släpper inte in Robin i matchen. Men det var Lennart som spelade bra - inte Robin som spelade dåligt. Det är så här det är i pingis - det svänger från den ena matchen till den andra.
Okej, upp mot Bäckman som ju visade sån enorm stabilitet i första matchen. Men jag spelade ju också bra och vi brukar vinna ungefär varannan gång så det här kan man inte veta hur det går. Till skillnad från Wei stannar jag oftare kvar vid bordet och blockar med backhand. En bättre taktik. Första set blir en rysare men jag har hela tiden någon bolls försprång. Först på femte matchbollen lyckas jag vinna setet. Pust! Viktigt. Och sen flyter det på bra, precis som mot Lasse, plus en del turbollar och konstiga studsar. Två klara set till mig och nu har vi 4-2 i matchen.
Wei har inte samma tur mot Afrell utan förlorar det första jämna setet, och sen ett till. Det ser inte bra ut. Wei backar igen - och det ska man verkligen inte göra mot Lasse, i synnerhet inte om man lägger mot hans backhand och Lasse får trycka sneda vinklar med sin nabb. Men Wei lyckas ändå vända och ta två jämna set. I avgörande tar Lasse kommandot igen och Wei kan inte svara, tyvärr. Nu är frågan om vi ska 5-3 eller 4-4 inför dubblarna. Det avgör Niklas mot Englund. Men inte heller han klarar att vinna första set trots ett par chanser. Sen blir det en väldigt svängig match, klara set till endera spelaren fram till avgörande. I setpausen fortsätter Niklas sin fina peppning - nu jäklar ska han kämpa och vinna det här! Och sen går han in och vinner med 11-1! Ossa!
Det blir nya paret Niklas/Jonas mot Englund/Bäckman. Om någon nu trodde att min och Niklas fina form skulle hålla i sig så trodde ni fel. Det var ju det jag nyss berättade om pingis. Det svänger. Vi gör en bedrövlig insats och tar visserligen tredje set men bjuder knappt något motstånd i övrigt.
Men det gör Wei och Robin. De fullkomligt kör över seriens kanske mest erfarna par: 11-7 11-5 11-7. Tjoff! 6-4. Ska vi inte ta och knyta ihop säcken nu? Det har varit snubbel på mållinjen flera gånger.
Robin får en "Klingborgmatch" mot Bäckman dvs båda spelar riktigt bra pingis. Det svänger hit och dit och vi går mot ett nervöst avgörande - förstås. Men till skillnad mot Klingborgmatchen är det den här gången Robins tur att ta kommandot - nu spelar han riktigt bra och dräper in några stenhårda forehands - och det räcker. 11-8. En poäng räddad - men vi behöver två i den här matchen.
Och det ser ut att gå vägen. Jag har väl bara vunnit en gång mot Schön, tror jag, men nu är jag ju i bra form. Visst: 11-3 11-3. Det här ska fixa sig. Inte tappa koncentrationen nu....bara att knyta till...men det är ju det tredje setet - det glömde vi ju. Det blir jämnt, det börjar darra i armen. Och trots vad jag lovat tidigare hade jag INTE ätit nåt sen frukost och nu närmas sig klockan fem. Lennart tar setet med 9-11. Sen kommer han på det här med serven, han märker att jag knappt tar en enda av dem om han gör på det där sättet som jag inte gillar. Det blir plågsamt - jag tappar helt flytet - Lennart spelar upp sig. Jag klarar inte att bryta det dåliga mönstret. Förbannat också!
Men om pingis svänger så är det väl Weis tur att spela bra i sin sista match, eller? Nej, istället är det Fredrik som spelar bra. Mycket bra till och med och han ger inte Wei mycket till chans. 7-6. Ska vi falla på mållinjen igen - det kan bara inte vara möjligt. Men Niklas vann i tre raka mot Afrell i höstas - i den form han är kan han göra det igen. Men Lasse är ju en förstklassig kämpe och har många rävar bakom örat. Fy sjutton vad spännande. Man vågar knappt titta. 4-3 till Lasse och Niklas går på fisken - slänger upp en hög, hög boll...som trillar ner på kanten! Vilken otrolig turboll! Lasse går direkt över till Niklas och tackar för matchen, drar med handen längs halsen - men vad nu...nej, det är inte möjligt, inte kan han bryta matchen vid 4-4 i första set bara för en turboll!? Jo, det är sant, men det beror inte på turbollen utan på axeln som började att göra ont innan jul och nu smärtar så det inte går att fortsätta. Vilket antiklimax! Det är ju inte så här man vill vinna en jämn match. Men sånt är livet, vi kan inte göra nåt åt saken. Att Lasse stod fyra var för man visste att det kunde skita sig med axeln. Vi får hoppas att Lasse repar sig så snart. Och vi är förstås ändå väldigt, väldigt nöjda med att vi vann denna ohyggligt viktiga match. Nu är vi med igen! Räkna med Väsby!