tisdag 24 november 2015

Div 4 omg 4 Rotebro--IFK 3-8

Förstås extra mycket känslor att möta min förr-förra klubb på bortaplan. Men jag bestämde mig för att det skulle bli en trevlig kväll - och så blev det också - både socialt och resultatmässigt. Rotebro  har tre raka segrar och låg i topp. Det fanns massor av rutin i laget - från spel på hög nivå. Det borde bli en tuff utmaning för oss. När vi anlände och hälsade glatt på våra motståndare så blev jag strax lite osäker. De var nämligen fem man som värmde upp, ingen Hasse Eriksson men väl Tommy, Lasse Jonsson, PJ, Leif och Craig. Vad skulle hända nu med min och Mickes fina plan? Idén var nämligen att Tobias skulle ta sina tre och att jag skulle slippa Lasse som så lätt kan lägga tillbaka mina lösa attacker. Det borde kunna gå bättre för Janne och Hasse. Och si jag fick precis som jag ville - även om jag inte kunde gissa att Craig skulle sättas som tvåa och Tommy inte spela. Denne sanslöst otursförföljde man hade nu fått ont i ljumsken. "Nu är det bara aids jag inte haft", förklarade han lakoniskt.  PJ, Craig, Lasse, Leif mot Tobias, Jonas, Hasse och Janne.

Hasse försökte att hitta nån öppning på PJ men tyvärr klarade han att lägga tillbaka det mesta. Ett set i vilket fall och inte så långt till ett avgörande. 
Tobias var varnad om Lasses enorma säkerhet i defensiven. Det gick inte utan slit och vi fick se ett par av Lasses patentsmashar - men ändå tre stabila set till Tobias.
Janne fick ta fram hela arsenalen efter att Craig stimmat hem första set. Med stor möda och gott taktiskt kunnande lyckades ändå Janne hålla undan och ta de tre följande seten. Viktig match kändes det som.
 Jag förlorade mot Leif den enda gången vi mötts och jag hade därför stor respekt - och stort fokus. Jag låg under båda de första seten men tog mig förbi på slutet. Hade sen 6-2 i tredje och allt såg ut att gå så rasande enkelt - när spelet istället oförklarligt rasade ihop! 7-11. Och det fortsatte på samma vis i fjärde. 0-4. Vad händer här egentligen??? Det var dock inte bara jag som tappade spelet - nu började Leif också spela så där säkert och aggressivt som jag visste att han kunde. Jag vet inte hur jag gjorde men jag slet mig ändå närmare. 7-9 blev 9-9. Sen fick jag en nätrullare och sen missade Leif serven. Pust och stön! Leif hade nog tagit ett avgörande. 
Efter denna pärs direkt upp mot PJ som jag inte mött på över tio år och aldrig slagit. Han är så grymt säker i blockeringarna och är en sån kämpe så man måste vara på tårna hela tiden. Det var jag till en början. Men en ledning med 2-1 i set räckte inte. Han vann åter i avgörande - som jag har för mig har hänt flera gånger förut. Men det är sånt man får ta. Det är en riktigt bra spelare.
 Vi hade ändå en ledning då Tobias som väntat klarade av Craig i tre raka. Nu kom dock två tuffa matcher. Var det möjligt att Jannes tunga offensiv och luriga spel kunde räcka mot Lasse? Vi hade i vart fall hoppats det innan. Och detta blev säsongens höjdarmatch. Ok, jag lirade grymt mot Dillström i förra matchen och Hasse spelade fantastiskt mot Sannebring i veteranen - men detta var nog ett snäpp värre. Janne spelade närmast perfekt både när det gäller taktik och utförande mot en så här säker klass-spelare. Han lurades med loopar i fel hörn, smashade på rätt bollar, la stoppbollarna i rätt lägen och motade tillbaka alla attacker. Tre grymma set helt enkel. Fantastiskt. 
Och sen fortsatte det. Till skillnad mot mig så krånglade inte Hasse till det i tredje set mot Leif utan fortsatte mata på. 3-0! Härligt. 6-2 inför dubblarna. Mycket bättre än jag vågat hoppas.
Vi krånglade inte till det utan Tobias och jag tog oss an förstadubbeln mot PJ och Leif. Vi glänste kanske inte men det blev ändå 3-0. Skönt att ha en partner där man kan koncentrera sig på att hålla bollen på bordet - så gör han poängen! Pang!
Lite överraskande så förlorade dock Hasse och Janne sin dubbel i avgörande men motståndarna spelade faktiskt riktigt bra. 
Nu var det bara för Tobias att göra det han skulle. Och visst gjorde han det även om han fick slita i ett par av seten mot PJ Tack för det för jag hade själv stora bekymmer med Craig! Men 8-3 mot serieledarna - vad kan stoppa oss nu?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar