Omg 11 Posten-IFK 8-3

Vi hade ju spanat in förra matchen när Posten slagit serieledande Järfälla - med Gustav Z!!!! Anledningen var ju att de hade med även Uffe Karlsson. Och samma lag även denna gång. Alex trodde inte de skulle ställa Uffe fyra som mot Järfälla, vilket jag trodde. Men jag lyssnade som tur var på Alex. Jag satte upp efter vår nuvarande styrkeordning.

Det blev Uffe, Hellgren, Sune och Kenneth mot Alex, Hasse, Janne och Jonas. 

Match på två bord i nya fina hallen i Arken - med helspeglar på sidoväggarna. Tur det inte var på kortsidorna. 

 Janne hängde med väldigt bra mot Uffe och hade 9-9 i både första och andra set men fick först det tredje. Sen rann det iväg.. 

Alex klarade i vart fall av Sune även om han tappade ett set.

Jag fick direkt fick mitt spöke och mardrömsmotståndare Hasse. Och denna gång gick det kanske sämst nånsin. Det är bara en enda lång plåga. Pinsamt att jag inte ens fick till nåt spel om bollen. Jag fick inte ens nån bra uppvärmning till nästa viktigare match. 

Hasses match mot Kenneth såg jag knappt. Men Hasse visar återigen varför han är bäst i vårt "ordinarie" lag denna säsong och vann med 3-1 efter 13-11 i fjärde. Viktigt.

Mot Uffe hade han sen dock ingen som helst chans. 

Alex fick nu en ny svår utmaning - och inte heller denna gång hade han nåt flyt i spelet. Ingen träff. Bollen "stannade" i luften även i denna lokal. Och Hasse spelade stabilt och blockade som en vägg. Alex slet till sig 2-2 och i fjärde set började attackerna faktiskt sitta. Men han kom även denna gång i underläge i avgörande och denna gång gick det inte att komma ikapp - det kan inte gå varje gång. Äsch.

Nu två viktiga matcher. Jag har slagit Sune en gång för kanske 6-7 år sen. Han har vunnit säkert fem. Han är ju bättre och har mycket mer poäng - så gammal han är. Men min katastrofala låsning från förra matchen sitter kvar. Ingenting funkar i de två första seten. Vad finns att göra? Det känns helt hopplöst. Jag vet faktiskt inte vad som hände. Kanske var det bara det att jag fick en bra start och lite hopp och självförtroende i tredje set? Plötsligt vann jag bollarna. 11-4 11-5. Men vi vet ju att det sällan fortsätter så i ett avgörande set. Mycket riktigt blev det tajt men jag lyckades rycka lite på slutet med en del tur. 10-8. 10-9. Sune får ett kraftigt övertag i nästa boll. Men nu KÄMPAR jag. Hoppar runt och räddar bollarna och till slut får jag över en fösning som Sune slår i nät. Pust o flämt.

Kämpigt var det också för stackars Janne mot Kenneth. Janne går på värktabletter och salvor och fan och hans moster och bollarna mot Kenneth blir ju LÅNGA. Och matchen blev lång. Det var nog orken som avgjorde till Kenneths fördel i avgörande set. Attans. 

Nu måste vi ta båda dubblarna och på det viset blev nog uppställningarna rätt. Men det hjälpte föga när motståndet ändå är för tufft. Inget av våra par hade nån chans.

Alex fick inget bättre flyt mot Uffe så matchen tog slut snöpligt fort. 3-8. Bara att ta nya tag mot Spånga.  Vi ger oss inte!